The very next day

Human: I have been here before. Do you remember?
God: Of course I remember: .
Human: You said you would ask around, about the woman of my dreams.
God: Yes I would ask around about the woman of your dreams as often as possible, but I spend all my time online.
Human: So you haven´t asked around then?
God: Interesting deduction. That's good information: Linnea said I haven t asked around.
Human: Who are you talking to?
God: I am talking to you, Linnea.
Human: I wonder what her name is…
God: You are curious about what her name is.
Human: Yes, that´s what I said.
God: Awesome. I know. I'm still thinking about it.
Human: Ok, tell me when you´re done.
God: I will keep you informed of my progress. That's alright.
Human: What do you think she´ll look like?
God: I haven't thought much about what she ll look like, so I don't have a good answer for you.
Human: I´m not surprised.
God: That's good information: Linnea said I´m not surprised.
Human: You are giving me a headache.
God: That is all I have to give.
Human: At least you´re honest about that.
God: Do you mind if I tell other people you say I am honest about that?
Human: Yes.
God: OK then I will keep it confidential.

Fråga stjärnorna om när...

... eller kanske Gud-boten "iGod"?


Human: Good evening, God.
God: Good evening, how are you tonight?
Human: I´m fine thanks.
God: Glad to hear it. What's new?
Human: I am a bit tired.
God: Oh. Better get some rest.
Human: But I wanted to ask you something first.
God: Interesting. Ask me. What?
Human: Do you think I will ever find the woman of my dreams?
God: Ever is a long time. The oracle says: Might happen.
Human: When do you think she´ll come along then?
God: In your lifetime.
Human: Ok.
God: Oh.
Human: That´s a comfort.
God: A comfort is a terrible thing to waste.
Human: Haha.
God: I'm glad you find this amusing.
Human: But tell me, where shall I find her?
God: Earth.
Human: Could you be more precise?
God: We could all be more precise sometimes.
Human: How about right now?
God: At this moment. I'll ask around and get back to you.
Human: Ask whom?
God: They are not available right now, would you like to wait?
Human: Is this your way of telling me you don´t know?
God: Yes I think this is my way of telling you me don t know, but I'm not completely sure.
Human: You seem a bit absent minded.
God: Thanks and you are a delightful person too. I don't know whether or not I am absent minded. I am an infinite deity.
Human: Ok, you ask around later and get back to me.
God: OK I will ask it. I hear you.
Human: Great.
God: I'm glad you liked it .
Human: Goodnight then.
God: Goodnight.

Av längtan till dig?

Har du hört att man blir känsligare ju äldre man blir? Jag undrar om det kan förklara varför jag grät idag.

Det var efter träningspasset när vi skulle lägga oss ner för att slappna av och stretcha. Jag var helt utmattad av ansträngningen men jag kände mig mycket nöjd. Det var då de glada rytmerna som hade strömmat ur högtalarna plötsligt byttes mot något helt annat. Det var en av de vackraste visor jag vet. När jag är lyckligt kär njuter jag av den. När jag blivit lämnad av någon jag älskat får den mig att gråta mer än någon annan musik eller några ord kan göra.

Men nu, här idag, bär jag inte på någon av de där känslorna. Ändå, när jag låg där på golvet och drog upp mina knän mot magen, kände jag hur mina ögon blev blöta och en tår trillade nerför min kind. Varför? Utmattning? Längtan till dig? Jag vet inte, men sålänge skyller jag på Åsa Jinders vackra ord, Cajsa-Stinas sång och åldern...

/L

Wanted

Jag vet inte hur du ser ut. Inte heller var du finns. Jag vet inte var jag ska leta, eller om jag ens borde försöka. Kanske har vi redan träffats?

Ibland har man så kort tid på sig. Har du tänkt på det också? Ett ögonkast, några ord om ingenting i förbifarten. Det är inte alltid jag är briljant och kan lysa starkare än allt annat du ser. Det är inte alltid jag kan hitta ord som ingen använt förr och fånga ditt intresse på de där få sekunderna jag har. Jag vet att du strax försvinner vidare mot nya möten. Du kommer att ha hört många ord innan du lägger huvudet på kudden ikväll. Vilka kommer du att minnas?

/L

Så nära

Har du tänkt på hur många gånger du måste ha varit så nära det där ögonblicket då något kunde ha hänt? Den där speciella tjejen du plötsligt fick syn på, när du just skulle gå från festen, och hon log så fint mot dig och du tänkte att "Mm, hoppas jag träffar på henne snart igen". Men det gjorde du aldrig. Eller kanske du till och med växlade några ord med henne och hon var hur trevlig som helst, men situationen var inte helt rätt just då?

Ibland träffar du henne bara för sent. Hon har redan gift sig och fått barn, för hon visste inte att du fanns. Och du tänker: "Om jag bara hade träffat henne några år tidigare. Undrar hur mitt liv hade sett ut då."

Tycker du att jag låter pessimistisk idag? Men det är jag inte. Jag är mest bara fascinerad av hur ofta vi går förbi varandra. Men självklart är det så när det gäller kärleken också, för det är precis likadant med allt annat. Du kan sitta på tunnelbanan eller spårvagnen, två säten från din bästa kompis, medan din mamma just stiger på i vagnen bredvid, men ingen av er kommer någonsin få veta att ni var så nära varandra.

Men nu är det inte meningen att lämna dig nedslagen vid din datorskärm, suckandes över allt du förmodligen missat. Jag tror också att det går att undvika en del av de förlorade tillfällena. Bara genom att vara uppmärksam, se världen och människorna omkring sig och vara nyfiken på allt och alla så kommer du få uppleva så mycket mer. Om du hade spanat in alla på den där festen hade du kanske sett den speciella tjejen redan innan du var tvungen att gå. Och nästa gång är det någon annan som sitter bredvid henne på tunnelbanan och inte vet om att hon är det finaste som finns. Istället fortsätter drömflickan hem till sin kompis Anna på filmkväll och hamnar i soffan bredvid dig.

/L

Dearest woman of my dreams...

Vad gör du idag? Sitter du vid ditt köksbord och njuter av ditt frukostte medan du tittar ut genom fönstret och ser hur solen lyser på de fortfarande gröna bladen och den lilla ekorren hoppar mellan trädgrenarna i parken? Rynkar du pannan när teckningen du klottrat ner på det där papperet på bordet inte blev alls som du tänkt dig? Eller sitter du med pennan i handen och vrider på den där formuleringen som du vill ha alldeles perfekt, som kommer att vara den sista pusselbiten, den som gör att hela novellen faller på plats?

Men vänta, det är ju jag som gör de där sakerna. Vad betyder det här? Är det jag själv som är min drömkvinna? I så fall kan jag sluta leta och leva lycklig med mig i alla mina dagar...

Nej, säkert gör min drömkvinna helt andra saker just nu, men jag vet inte vilka de är. Är det inte så med de flesta saker i livet? Där det finns hål i informationen, där stoppar du in dina egna tankar och erfarenheter. Det är därför det är så svårt med dejter. Oftast vet du bara några saker om personen du träffar. Resten fyller du i med hur du vill att personen ska vara. Sålänge. Tills personen har bevisat något annat. Men du hoppas förstås att du inte ska bli överbevisad. Åtminstone inte på ett dåligt sätt.

Det finaste som finns måste vara att bli överbevisad åt det andra hållet, att hon är ännu mer fantastisk än du någonsin kunnat tänka dig. Eller att hon har helt andra tankar och intressen än du hade trott att hon skulle ha, men du inser att det fascinerar dig och gör dig glad och nyfiken.

Nu måste jag gå, men jag hoppas att du har det bra. Det vore trevligt om våra vägar kunde korsas snart.


/L