torsdag 5 augusti 2010

Flickan i min klass

Hon hade långt blont hår, nästan alltid i hästsvans. När jag tänker tillbaka inser jag att hon nog inte var fantastiskt vacker, men just då var jag säker på att hon var det vackraste som existerade. Hennes skåp var tre dörrar bort från mitt, men hennes vänskap var ofantligt långt borta, förhindrad av murar hon aldrig skulle kunna se. Jag funderade mycket över henne. Hon gjorde ett intryck på mig som ingen annan hade gjort förut, men fastän jag inte ville något hellre än att bli hennes vän, var det något som hindrade mig. Varje gång jag försökte prata med försvann mina ord. Ingenting kom ut. Jo, ibland letade sig något otroligt fånigt eller irrelevant ut genom min mun. Jag undrar vad hon egentligen trodde om mig.

I säkert ett år gick jag runt och försökte reda ut mina känslor. Ville jag vara hennes vän? Eller ville jag kanske vara som hon? Och varför varför kunde jag inte prata med henne som en normal människa? Varför gjorde hon mig så fruktansvärt nervös?

Jag hade hört talas om sådana där homosexuella någon gång. Lesbiska. Kvinnor som älskade kvinnor. Jag visste att de fanns, men de var ett mysterium för mig. Tydligen kunde en kvinna kyssa en annan kvinna, älska med en annan kvinna. Men det måste kännas fruktansvärt fel. Det förstod ju var och en.

Något år senare började jag i en ny klass och jag fick en ny vän. Hon ville ta en promenad med mig i skogen. Där var lugnt och fridfullt och ingen annan människa syntes till i den fuktiga hösteftermiddagen. Vi gick på en skogsstig och pratade när hon plötsligt tog min hand och stannade. Jag trodde nog att hon behövde ta upp något ur väskan, men istället drog hon mig intill sig och kysste mig. Jag var helt oförberedd och förmodligen såg jag mest chockad ut för hon hasplade ur sig en ursäkt och började med snabba steg gå därifrån.

Tusen tankar virvlade runt i mitt huvud. Ingenting stämde. Det hade inte alls känts sådär jättefel som jag trodde. I själva verket hade det känts tusen gånger bättre än när den där pojken försökte köra ner tungan i min hals på festen några veckor tidigare.

Men jag behövde betänketid innan jag kunde kyssa henne igen. Det är inte varje dag någon vänder upp och ner på ens värld utan förvarning. Men jag är glad att hon gjorde det.

/L

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar